Solskyddskräm framför datorn?

En kompis var och fick en ansiktsbehandling. Ansiktsbehandlaren sa att om man sitter framför datorn mycket så ska man smörja ansiktet med solskyddskräm. Annars blir huden torr.

Jag sitter framför datorn mycket. Väldigt mycket till och med. Och huden är torr, ja det är den. Men jag vet inte. Vad tror ni? Solskyddskräm?

Är Downs syndrom en diskriminering?

Minns ni ICA-Jerry, killen som var med i mataffärens reklamfilm? Killen med Downs syndrom är väl bäst att tillägga eftersom just den saken, att Jerry har Downs syndrom, bidrog till att en massa människor anmälde filmen till Reklamombudsmannen. För att filmen var diskriminerande. Ja, alltså att Jerry blev diskriminerad genom att vara med i filmen. Något sådant. Så infernaliskt dumt. Som att det är en diskriminering att ha Downs syndrom.

Nu har i alla fall Reklamombudsmannen beslutat att filmerna inte var diskriminerande. Tvärt om. Tack för det Reklamombudsmannen. Vilka som diskriminerar i det här fallet råder det väl ingen tvekan om.

Promenera mera

Det sägs att Amelia Adamo tar med sig folk på promenadmöten. Istället för att sitta och häcka på ett kontor knatar hon och den hon ska prata med runt på en promenad medan de pratar, t ex när det är dags för medarbetarsamtal. Jag tycker det låter som en strålande idé. För något händer med ens tankar när man rör på kroppen, det sätter igång ett slags flöde.

Själv brukar jag promenera när jag har kört fast, när tankar bara mal runt utan att formas till något konkret. Och det fungerar för det mesta. Efter en promenad har jag fått lite struktur i huvudet igen, tänker klarare. Idag blev det en förmiddagspromenad i Masthugget.

Nytt år och nya möjligheter

Ja, jag vet. Det är slitna ord, för att inte säga en klyscha, men ändå, visst känns det lite så när ett nytt år tar vid. Som om det mesta är möjligt, som att chansen finns? Så tycker i alla fall jag, och även om jag med åren lärt mig att vara något sånär realistisk med mina nyårslöften, så kan jag ändå inte låta bli att ta i lite grand. Lägga ribban lite högre än jag vet att jag borde. För jag vet också att jag med mina nyårslöften, som väl ibland handlar om att ta mig till stjärnorna, faktiskt brukar bidra till att jag åtminstone hamnar i trädkronorna och det är inte så illa.

I år är antalet nyårslöften fem. Eller ja, det var de från början, jag fyller på successivt. Några av dem har med jobbet att göra och ett av dem handlar om att bli bättre på att fira framgångar. Det borde väl inte vara så svårt att hålla det löftet? Jag gillar ju både framgångar och att fira.