I går satt jag i ett långt telefonmöte. Då passade jag på att sticka färdigt den röda halsdukjag stickat på sedan i julas då jag fick garnet och stickorna av min syster. Simultankapacitet med andra ord. Inget konstigt alls. Kvinnor har väl i alla tider gjort annat samtidigt som de haft ett handarbete i händerna.
Och ändå. Ändå satt jag och tänkte att det var tur att ingen såg mig. Tänkte att det oengagerat och oseriöst ut. Vilket det inte var. På bilden poserar min man med den röda halsduken. Han var mest imponerad av att halsduken blivit färdig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar